Lundestefans funderingar

Barnen som offras i gängkrigen – en fråga om ansvar och konsekvens När en 15-åring sprängs ihjäl i en bil är det ett djupt och smärtsamt kvitto på ett samhällsmisslyckande. Det är inte bara en kriminell handling, det är en tragedi som visar hur de äldsta och mest cyniska gängen exploaterar våra unga. Frågan vi måste ställa oss är: hur kunde det gå så långt? Ansvaret ligger på flera nivåer. Som föräldrar har vi det primära ansvaret. Vi kan inte blunda för varningssignalerna. Vi måste våga ställa de svåra frågorna, sätta gränser och vara närvarande i våra barns liv. Att undvika konflikter för stunden kan leda till en livslång smärta i framtiden. Vårt ansvar är att ge våra barn en trygg famn, men också att vara den tydliga vuxna som sätter gränser. Samtidigt har samhällets skyddsnät, inte minst socialtjänsten, ett enormt ansvar. Det räcker inte att agera när ett barn har begått ett brott eller när en kris redan är ett faktum. Socialtjänsten måste ha befogenheter och resurser för att agera...

När straffåldern sänktes – och sedan höjdes igen: Vad Sverige kan lära av Danmark Debatten om straffåldern för unga lagöverträdare är het i Sverige. Ska vi sänka den? Kommer det att stoppa den eskalerande ungdomskriminaliteten? För att hitta svar kan vi blicka mot vårt grannland Danmark, som redan har gjort det – och sedan ångrat sig. Danmarks korta experiment med 14 år År 2010 tog Danmark ett kontroversiellt steg och sänkte sin straffmyndighetsålder från 15 till 14 år. Målet var tydligt: att avskräcka unga från att begå brott och stävja ungdomskriminaliteten. Tanken var att en lägre ålder för straffansvar skulle få barn att "tänka efter innan de begick brott".   Men beslutet var inte baserat på forskning eller evidens, utan snarare på "politisk vilja". Och resultaten lät inte vänta på sig.   En dyrköpt läxa: På mindre än två år efter sänkningen, år 2012, ändrade Danmark tillbaka straffåldern till 15 år. Varför? En omfattande utvärdering visade att sänkningen ...