Lundestefans funderingar

  💣 Tidsinställd Miljöbomb i Östersjön: De glömda gifttunnorna mellan Sundsvall och Gotland Östersjön – vårt unika, bräckta hav – kämpar redan med övergödning, överfiske och utsläpp från en mängd olika källor. Men på bottnen, i mörkret mellan Sundsvall och Gotland, tickar en särskilt lömsk, tidsinställd miljöbomb: tiotusentals dumpade tunnor fyllda med kvicksilver . Detta är inte en fråga om "vad som kanske kan hända", utan om en bekräftad och ständigt växande risk. Vi måste agera nu innan kvicksilvret når våra tallrikar och förgiftar hela ekosystemet. Vad döljer sig på havets botten? På 50- och 60-talet dumpades totalt cirka 23 000 plåttunnor i havet utanför Sundsvall, innehållandes avfall från en PVC-tillverkning. Avfallet bestod av kvicksilverhaltig katalysatormassa, ingjuten i betong inuti tunnorna. Det farliga innehållet: Totalt beräknas tunnorna innehålla mellan 8,7 och 10 ton rent kvicksilver . Kvicksilver är en av de giftigaste tungmetallerna, och dess organiska fo...

  🚨 Utvisningar till varje pr is? Somalia-affären och den skamlösa sanningen om Tidöpartiernas maktmissbruk Den svenska regeringens uttalade mål är att utvisa kriminella invandrare. Det är en princip som många delar. Men när målet om utvisning får överskugga grundläggande principer om transparens och korruptionsbekämpning, har vi nått en farlig gräns. Somalia-affären är det tydligaste beviset på att regeringen, med SD i spetsen, har valt att skänka bort den moraliska kompassen för att visa handlingskraft. 💰 Hemlig uppgörelse: Biståndet som betalningsmedel Kärnan i skandalen är den hemliga uppgörelse som slöts med Somalia. För att landet skulle gå med på att ta emot tvångsutvisade svenska medborgare, omdirigerades 100 miljoner kronor från biståndsbudgeten till projekt nära den somaliska premiärministerns kansli. Detta är ett agerande som har fått två centrala ministrar att hamna i Konstitutionsutskottets (KU) blickfång: Johan Forssell (M), dåvarande biståndsminister och nuvara...

 Var är planen, Tidö och SD? Regeringen har sagt att de vill bygga ett tryggare Sverige med fler fängelsedomar. Men när Kriminalvården larmar om överfulla fängelser, personalbrist och systemhotande brister – var är då planen för att det ska fungera? Granskningen av Kriminalvården i Aftonbladet är en väckarklocka. Rapporterna om att otillbörliga relationer mellan personal och intagna ökar är djupt oroande. Men det mest skrämmande är inte de enskilda fallen, utan att problemet beskrivs som **systemhotande**. Vi har en Kriminalvård som redan är på bristningsgränsen. Regeringens svar på kriminaliteten är entydigt: hårdare straff och fler fängelseplatser. Det är en politik som bygger på att straff har en avskräckande effekt. Det har vi hört från Tidöpartierna, och inte minst från Sverigedemokraterna, om och om igen. De vill sänka straffåldern, öka antalet brott som leder till fängelse och införa strängare straff. Problemet är bara att den politiken verkar ha glömt en helt avgörande fråg...

Vård eller straff? – När Tidöavtalet missar målet Debatten om brottslighet i Sverige har under en längre tid dominerats av ett budskap: hårdare straff, fler poliser och mer makt åt staten. Enligt den nuvarande regeringen är detta den enda vägen att gå för att få bukt med gängkriminaliteten. Men trots löften och skärpta lagar ser vi att problemen inte minskar – de sprider sig istället som en löpeld genom samhället, in i näringslivet och det dagliga livet. Frågan är om denna strategi är ett misslyckande. Har vi blundat för grundorsakerna till brottsligheten och i stället valt att satsa allt på en enda, delvis ineffektiv lösning? När repressionen blir det enda svaret Regeringens politik, starkt influerad av Tidöavtalet och Sverigedemokraterna, bygger på tanken att straff har en avskräckande effekt. Fler poliser och hårdare straff ska leda till att färre brott begås. Men gängen har visat sig vara flexibla. De rekryterar yngre medlemmar, använder sig av avancerad teknik och har byggt upp i...

  ❌ Ej genomförda reformer – och frågan vi måste ställa Trots att Tidöavtalet utlovade ett paradigmskifte inom svensk politik har flera av de mest kontroversiella eller symboliskt laddade reformerna ännu inte blivit verklighet. Här är några exempel – och möjliga förklaringar till varför de fortfarande ligger på is. 🔒 Kriminalisering av gängdeltagande Vad som utlovades: Det skulle bli straffbart att vara medlem i ett kriminellt gäng – en reform som skulle ge polisen nya verktyg att lagföra även passiva medlemmar. Varför har det inte hänt? Grundlagsändring krävs, vilket tar tid och kräver bred politisk enighet. Risk för rättsosäkerhet och kritik från juridiska experter om kollektiv bestraffning. 🛑 Avskaffande av permanenta uppehållstillstånd Vad som utlovades: Ett systemskifte där tillfälliga uppehållstillstånd blir norm. Varför har det inte hänt? EU-rättsliga hinder och internationella konventioner begränsar Sveriges handlingsutrymme. Risk för ökad rättsosäkerhet och kritik...

  Trygghet till vilket pris? I dagarna pratade statsministern återigen om Sverige som ett tryggt land. En vision vi alla kan skriva under på. Men när Ulf Kristersson säger detta samtidigt som hans regering aktivt samarbetar med Sverigedemokraterna (SD) – ett parti med en lång historia av att avhumanisera invandrade medborgare – klingar orden ihåligt. Det är en paradox som är svår att svälja. Samarbetet med SD har normaliserat en retorik som tidigare var otänkbar i svensk politik. Den ständiga retoriken om "dem" mot "oss" skapar inte trygghet, den skapar rädsla och misstänksamhet. Den gräver skyttegravar i samhället och gör det svårare för människor att känna sig som en del av en gemenskap. Att skapa trygghet handlar inte bara om fler poliser eller strängare straff. Det handlar också om att bygga ett samhälle där alla känner sig välkomna och respekterade. När en regering, för att få igenom sin politik, legitimerar ett parti som ser invandrare som ett problem, riskera...

  Sverigedemokraternas aktuella utmaningar och kontroverser Sverigedemokraterna har, trots sin betydande valframgång 2022, mött en rad utmaningar och kontroverser som har präglat den politiska debatten och opinionsläget. Fluktuerande opinionsstöd Sedan valet 2022, där SD blev Sveriges näst största parti med 20,5 procent av rösterna, har partiets opinionsstöd i olika mätningar uppvisat en viss fluktuation . Även om SD generellt sett behåller en stark position som ett av de större partierna, har det förekommit perioder där stödet har minskat jämfört med valresultatet. Detta kan delvis spegla ett bredare missnöje med regeringssamarbetet som helhet, där även de övriga regeringspartierna (Moderaterna och Kristdemokraterna) har sett sitt stöd variera. Swedish political opinion poll chart Kritik mot Tidöavtalet och regeringssamarbetet SD är en nyckelaktör i den nuvarande regeringskonstellationen, där de genom Tidöavtalet dikterar en betydande del av regeringens politik. Detta samarbete ...

Förebyggande insatser mot gängkriminalitet – Ett alternativ till Tidöavtalets strategi Tidöavtalet har fokuserat på hårdare straff och ökad polisnärvaro för att bekämpa gängkriminaliteten. Men forskning visar att repressiva åtgärder ensamma inte räcker – det krävs förebyggande insatser för att minska rekryteringen till gängen och ge unga alternativ till kriminalitet. Varför fungerar inte hårdare straff? Trots skärpta lagar har antalet skjutningar och sprängningar fortsatt att vara högt . Forskning visar att: Långa fängelsestraff avskräcker inte kriminella – de ser fängelset som en del av sin verklighet. Högre straff leder till mer organiserad brottslighet – gängmedlemmar blir mer lojala och svårare att få att lämna. Internationella exempel (USA, Storbritannien) visar att repressiva metoder inte minskar kriminaliteten långsiktigt . Vad fungerar istället? 1. Fokuserad avskräckning Riktar sig mot de mest våldsdrivande individerna och gäng de tillhör. De informeras om att våldet mås...

  När Tidöavtalet presenterades efter valet 2022 var det med löften om ett paradigmskifte inom svensk politik. Regeringen skulle ta krafttag mot kriminalitet, stärka integrationen och skapa ekonomisk stabilitet. Men snart stod det klart att många av de föreslagna reformerna inte gav de resultat som utlovats. Ekonomisk utsatthet och ökade klyftor Trots skärpta krav på egenförsörjning har fattigdomen bland utrikes födda ökat. Enligt SCB är utrikes födda fem gånger mer benägna att leva i fattigdom jämfört med inrikes födda. Regeringens politik har inte lyckats bryta segregationen, och många ekonomiskt utsatta har fått det ännu svårare att få stöd från socialtjänsten. Kriminalpolitiken – hårdare straff utan effekt Regeringen har infört strängare straff och fler tvångsåtgärder, men forskning visar att detta inte har lett till minskad kriminalitet. Enligt Aktuellt i Politiken har brottsligheten i Sverige inte ökat generellt, men gängrelaterat våld har blivit mer synligt. Strängare fäng...