Lundestefans funderingar

Introduktion: De senaste åren har den svenska debatten om brott och straff nästan enbart handlat om en sak: hårdare straff och fler fängelser. Politikers utspel och medias rubriker förstärker bilden av att detta är lösningen på Sveriges brottsutmaningar. Men mitt i denna kör av "hårdare tag" ekar en tystare röst, en röst som bygger på vetenskap, erfarenhet och en djup oro för våra barns framtid. Vi måste börja lyssna på den.   Myten om straffets magi: Enligt den populära politiska retoriken ska högre straff och fler inlåsningar lösa allt. Det ska avskräcka, skydda samhället och ge brottsoffren upprättelse. Men finns det verkligen forskningsstöd för detta? Svaret är kort och gott: nej, inte i den utsträckning som ofta hävdas.   Kriminologisk forskning visar att den avskräckande effekten av strängare straff är mycket begränsad. Människor avskräcks i högre grad av risken att bli upptäckt, inte av straffets längd. Dessutom finns det tydliga indikationer på att fängelsestraff, s...

Förebyggande insatser mot gängkriminalitet – Ett alternativ till Tidöavtalets strategi Tidöavtalet har fokuserat på hårdare straff och ökad polisnärvaro för att bekämpa gängkriminaliteten. Men forskning visar att repressiva åtgärder ensamma inte räcker – det krävs förebyggande insatser för att minska rekryteringen till gängen och ge unga alternativ till kriminalitet. Varför fungerar inte hårdare straff? Trots skärpta lagar har antalet skjutningar och sprängningar fortsatt att vara högt . Forskning visar att: Långa fängelsestraff avskräcker inte kriminella – de ser fängelset som en del av sin verklighet. Högre straff leder till mer organiserad brottslighet – gängmedlemmar blir mer lojala och svårare att få att lämna. Internationella exempel (USA, Storbritannien) visar att repressiva metoder inte minskar kriminaliteten långsiktigt . Vad fungerar istället? 1. Fokuserad avskräckning Riktar sig mot de mest våldsdrivande individerna och gäng de tillhör. De informeras om att våldet mås...