Lundestefans funderingar

  Demokratin i fara: När symbolpolitik jagar 200 burkabärare medan 700 000 lever i fattigdom Sverige befinner sig på en farlig väg. Jag ser en politik som alltmer prioriterar symboliska "jakter" på små, redan utsatta grupper, medan de verkliga, systemiska problemen – som den växande ekonomiska ojämlikheten – får ruttna. Denna osunda riktning, driven av högerns strävan efter en repressiv stat, riskerar att urholka den demokrati och det samhällskontrakt vi en gång hade. Vi måste ställa den avgörande frågan: Är denna jakt proportionerlig, och har vi råd med den? Symbolpolitikens oproportionerliga kostnad Det tydligaste exemplet på denna oproportionerliga jakt är fokuset på burka och niqab . Vi talar om ett plagg som bärs av uppskattningsvis endast 200 individer i Sverige. Trots den minimala statistiska relevansen läggs enorma resurser på utredningar, lagstiftningsarbete och politisk debatt för att inskränka dessa människors klädfrihet och religionsfrihet. Vad kostar detta i byr...

När straffåldern sänktes – och sedan höjdes igen: Vad Sverige kan lära av Danmark Debatten om straffåldern för unga lagöverträdare är het i Sverige. Ska vi sänka den? Kommer det att stoppa den eskalerande ungdomskriminaliteten? För att hitta svar kan vi blicka mot vårt grannland Danmark, som redan har gjort det – och sedan ångrat sig. Danmarks korta experiment med 14 år År 2010 tog Danmark ett kontroversiellt steg och sänkte sin straffmyndighetsålder från 15 till 14 år. Målet var tydligt: att avskräcka unga från att begå brott och stävja ungdomskriminaliteten. Tanken var att en lägre ålder för straffansvar skulle få barn att "tänka efter innan de begick brott".   Men beslutet var inte baserat på forskning eller evidens, utan snarare på "politisk vilja". Och resultaten lät inte vänta på sig.   En dyrköpt läxa: På mindre än två år efter sänkningen, år 2012, ändrade Danmark tillbaka straffåldern till 15 år. Varför? En omfattande utvärdering visade att sänkningen ...