"Svikna barn i skuggan av högre straff: Dags att lyssna på verkligheten!"
Introduktion: De senaste åren har den svenska debatten om brott och straff nästan enbart handlat om en sak: hårdare straff och fler fängelser. Politikers utspel och medias rubriker förstärker bilden av att detta är lösningen på Sveriges brottsutmaningar. Men mitt i denna kör av "hårdare tag" ekar en tystare röst, en röst som bygger på vetenskap, erfarenhet och en djup oro för våra barns framtid. Vi måste börja lyssna på den.
Myten om straffets magi: Enligt den populära politiska retoriken ska högre straff och fler inlåsningar lösa allt. Det ska avskräcka, skydda samhället och ge brottsoffren upprättelse. Men finns det verkligen forskningsstöd för detta? Svaret är kort och gott: nej, inte i den utsträckning som ofta hävdas.
Kriminologisk forskning visar att den avskräckande effekten av strängare straff är mycket begränsad. Människor avskräcks i högre grad av risken att bli upptäckt, inte av straffets längd. Dessutom finns det tydliga indikationer på att fängelsestraff, särskilt för unga, kan ha en "kriminogen" effekt – det vill säga att det ökar risken för återfall snarare än minskar den.
"Inkapslings"-illusionen: Det enda som kan sägas ha en direkt effekt är "inkapsling" – den som sitter inlåst kan inte begå brott utanför fängelset. Men även denna effekt är en illusion när vi talar om organiserad brottslighet. Den kriminella världen är inte dum. De är skickliga på att rekrytera nya, och de kan ofta styra sin verksamhet – till och med mord och narkotikahandel – direkt från fängelset. Att låsa in en ledare innebär sällan att nätverket kollapsar; det innebär ofta att en ny tar över, eller att verksamheten omorganiseras.
De svikna barnen i fängelserna: Den djupaste tragedin i denna strafffixering är att vi tycks glömma varför så många unga hamnar i kriminalitet överhuvudtaget. Jag vill hävda att våra fängelser är fulla med svikna barn. Barn som vuxit upp utan tillräcklig trygghet, utan framgång i skolan, utan positiva förebilder. Barn som inte fått det "mervärde" av tillhörighet och bekräftelse från familj, släkt och samhälle som de behövt.
Detta tomrum utnyttjas skickligt av kriminella nätverk. De erbjuder en perverterad känsla av gemenskap, status och (tillfällig) ekonomisk vinning. Det är en förrädisk fälla, men för ett desperat barn som känner sig ensamt och utanför kan det verka som en utväg. Att bara låsa in dessa unga utan att adressera de bakomliggande orsakerna är inte bara inhumant – det är ineffektivt.
En mänsklig, personell och ekonomisk tragedi: En politik som enbart satsar på hårdare straff och fler fängelser är en trippel tragedi:
Mänsklig tragedi: Den förvärrar situationen för de unga som hamnar i fängelse, förstärker deras utanförskap och minskar deras chanser till rehabilitering.
Personell tragedi: Den kräver enorma personalresurser för Kriminalvården, resurser som är svåra att hitta.
Ekonomisk tragedi: Att bygga och driva fängelser är extremt dyrt. De pengar som slussas in i straffapparaten kunde istället investeras i det som faktiskt fungerar: tidiga insatser, socialt arbete, skola, vård och meningsfulla fritidsaktiviteter.
Dags att ta våra barn på allvar: Vi måste ändra debatten. Istället för att skrika om fler straff måste vi med kraft kräva att våra styrande satsar på det som forskningen pekar på:
Tidiga insatser och prevention: Att stödja familjer, stärka förskola och skola, och erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter.
Stärkt socialtjänst: Med tillräckliga resurser och ett starkt mandat att arbeta proaktivt.
En polis med dubbla uppdrag: Som inte bara griper utan också arbetar relationsskapande och brottsförebyggande lokalt.
Att följa Barnkonventionen, Föräldrabalken och Socialtjänstlagen på riktigt. Dessa är våra barns rättigheter, inte förhandlingsbara punkter.
Att "dutta på" med några miljoner här och där räcker inte. Vi behöver en nationell, långsiktig och kraftfull strategi som visar att vi tar våra barn på allvar. För det är inte enbart en fråga om brottslighet – det är en fråga om vilket samhälle vi vill bygga för framtiden.
Glöm inte att gilla, följa och dela inlägget
Lundestefan
Kommentarer
Skicka en kommentar