Implementeringstiden är slut – vi kräver resultat mot hedersvåldet nu

Implementeringstiden är slut – vi kräver resultat mot hedersvåldet nu

Rubrikerna återkommer med en skrämmande regelbundenhet. En ung människa far illa, förs bort eller mördas. I efterspelet framträder samma smärtsamma mönster: Varningstecknen fanns där. Orosanmälningarna låg på hög. Skolan hade larmat.

Ändå agerade ingen i tid.

Socialtjänsten har ett av samhällets viktigaste uppdrag: att vara den yttersta skyddsmuren för de barn och unga som inte kan skyddas av sina egna familjer. Men när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck har muren alltför ofta revor.

Vi har utrett. Vi har diskuterat. Vi har tagit fram handlingsplaner och strategier. Det räcker nu. Implementeringstiden är slut. Vi har inte råd med fler "läroår" eller långsamma processer. Det är dags att vi ser konkreta resultat i form av faktiskt skydd och handlingskraft.

Sluta leta efter "vanliga" familjeproblem

Ett av de största hindren för effektivt agerande är att handläggare fortfarande försöker passa in hedersärenden i mallen för "vanligt" familjevåld. Det är livsfarligt.

• I en hederskontext är familjen ofta inte en resurs, utan hotet.

• Att föreslå medling eller familjesamtal kan vara detsamma som att skriva under en dödsdom.

• Våldet är kollektivt och planerat, inte impulsivt.

Att missa dessa nyanser är inte ett olycksfall i arbetet – det är ett systemfel.

Verktygslådan finns – använd den!

Det finns idag inga ursäkter för att stå handfallen. Det finns beprövade metoder framtagna specifikt för denna problematik. Socialtjänsten måste sluta gissa och börja använda de professionella verktyg som faktiskt fungerar.

Här är vad som krävs för att gå från ord till handling:

1. Screening: De 5 akuta frågorna

I det första mötet med en ungdom måste socialsekreteraren våga ställa de konkreta frågorna. Detta ska alltid ske enskilt, utan vårdnadshavare närvarande.

• Kontroll: "Får du själv bestämma vilka du umgås med och vilka kläder du har på dig?"

• Övervakning: "Känner du dig bevakad av syskon eller släktingar i skolan/på stan?"

• Konsekvenser: "Vad händer om du kommer hem sent eller blir kär i 'fel' person?"

• Ryktesspridning: "Pratas det om att ditt beteende skadar familjens heder?"

• Framtiden: "Är du rädd för att bli bortgift eller tvingad på en resa?"

Indikerar svaren begränsningar? Då måste nästa steg tas omedelbart.

2. Riskbedömning: Byt FREDA mot PATRIARK

När misstanken är väckt duger inte standardverktygen för partnervåld (som FREDA). Vid hedersvåld är hotbilden komplex och kollektiv. Därför ska PATRIARK användas.

PATRIARK är instrumentet som hjälper handläggaren att se de "osynliga" hoten: kusinen i en annan stad, släktens gemensamma beslut, och graden av hederstänkande i familjen. Att utreda hedersvåld utan PATRIARK är som att navigera utan kompass.

Ingen får stå ensam med besluten

Att agera mot hedersvåld kräver mod. Det kräver ofta omedelbara omhändertaganden (LVU) och placeringar på skyddad ort. Det är tunga beslut, men hjälpen finns ett telefonsamtal bort.

Hämta kunskapen här och nu:

• Utbildning i PATRIARK: Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (NCH) håller i utbildningar. Se till att din enhet är anmäld.

  👉 hedersfortryck.se

• Akut vägledning: Osäker i ett ärende? Ring Stödtelefonen för yrkesverksamma: 010-223 57 60.

• Kunskapsstöd: Socialstyrelsens material "Bedöma risk och behov av skydd" ska inte samla damm i en hylla, det ska användas dagligen.

Det handlar om liv

Vi kan inte vänta på nästa stora lagändring eller nästa verksamhetsplan. Verktygen finns här idag. Lagen är tydlig.

Till Sveriges socialchefer och politiker: Se till att era medarbetare har utbildningen, stödet och mandatet att agera.

Till socialsekreterare: Våga se signalerna, våga fråga och våga agera.

Varje missad signal är ett svek. Låt oss se till att nästa rubrik handlar om hur socialtjänsten agerade i tid och räddade liv.

---