Vakna, föräldrar! Era barns liv står på spel.

 

Vakna, föräldrar! Era barns liv står på spel.

Det är dags att sluta blunda, sluta skylla ifrån oss, och sluta låta maktlösheten ta över.

Varje vecka hör vi om unga liv som släcks, om tonåringar som rekryteras in i en brutal brottslighet, om familjer som splittras. Våra barn dödas, fängslas, och deras framtid stjäls ifrån dem – och för ofta sitter vi föräldrar hemma och skriker att det är "samhällets fel".

Nog nu!

Visst har samhället ett ansvar. Skolan, polisen, socialtjänsten – de har alla en avgörande roll att spela. Men den allra viktigaste rollen har du, föräldern. Det är i hemmet grunden läggs. Det är i familjen värderingarna formas. Och det är du som är den första och viktigaste skyddsmuren mot de krafter som vill dra ditt barn ner i mörkret.

Att säga att "samhället" bär all skuld är en farlig bortförklaring. Det är en ursäkt som gör oss passiva och därmed medskyldiga till att våra barn fortsätter att falla.

Vi måste fråga oss själva:

• Var är vi när våra barn behöver oss som mest? Känner vi våra barns vänner? Vet vi var de är på kvällarna? Vågar vi ställa obekväma frågor om droger, vapen och kriminella gäng?

• Sätter vi de gränser som räddar liv? Att vara en god förälder är inte att vara kompis. Det är att sätta tydliga gränser, att säga nej, och att följa upp konsekvenser – även när det är jobbigt.

• Varför tvekar vi att be om hjälp? Rädslan för att "socialen ska ta barnen" eller för att "man ska bli stämplad" är livsfarlig. Den hindrar oss från att agera innan det är för sent.

  

Nyckeln är samarbete – inte ensam kamp

Ingen förälder ska behöka bära denna tunga börda ensam. Samtidigt är vi chanslösa om vi inte aktivt söker och accepterar hjälp.

Skolan, polisen, socialtjänsten, fritidsgårdarna, föreningslivet – alla är de delar av ett system som finns till för att hjälpa. De är inte fiender, utan partners i kampen om våra barns framtid.

• Ta kontakt med skolan om ditt barns närvaro eller beteende förändras. De ser ofta tidiga tecken.

• Våga vända dig till socialtjänsten om du känner dig maktlös, om du ser att ditt barn dras mot kriminalitet. De har resurser, kunskap och verktyg för att ge stöd till både dig och ditt barn. De vill hjälpa, inte straffa.

• Tala med polisen om du har information eller misstänker brott. Din information kan rädda liv.

• Engagera dig i lokalsamhället, i föreningar eller som nattvandrare. Vi behöver fler vuxna ögon och trygga vuxna i våra barns närhet.

Det är dags att ersätta självömkan med handlingskraft. Det är dags att ersätta fingerpekande med en utsträckt hand – både till våra barn och till de samhällsaktörer som står redo att hjälpa.

Vakna, föräldrar! Våra barns liv hänger på att vi tar vårt ansvar och samarbetar. Nu.