Framtidens Kriminalvård: Mer Förebyggande Arbete och Smarta Alternativ till Fängelse
Framtidens Kriminalvård: Mer Förebyggande Arbete och Smarta Alternativ till Fängelse
I debatten om brott och straff hamnar fokus ofta på längre fängelsestraff och hårdare tag. Men om vi på allvar vill minska brottsligheten och bygga ett tryggare samhälle, behöver vi skifta perspektiv. Den mest effektiva vägen framåt ligger i att satsa mer på förebyggande arbete och att utveckla smarta, rehabiliterande alternativ till traditionella fängelsestraff.
Varför förebyggande arbete är nyckeln
Förebyggande arbete handlar om att stoppa brott innan de ens begås. Det är en investering i framtiden som ger avkastning i form av färre brottsoffer och minskat lidande. Det handlar om:
Tidiga insatser för barn och unga: Att identifiera och stötta barn och unga i riskzonen, erbjuda meningsfulla fritidsaktiviteter, stärka skolan och socialtjänsten. Genom att bryta negativa mönster tidigt kan vi förhindra att unga hamnar i kriminalitet.
Sociala insatser i utsatta områden: Att bygga starkare lokalsamhällen med ökad sysselsättning, bättre boendemiljöer och en känsla av tillhörighet. När människor känner hopp och har möjligheter, minskar incitamenten för brott.
Effektiv missbruksvård och avhopparverksamhet: Många brott är kopplade till missbruk eller gängkriminalitet. Att erbjuda lättillgänglig och kvalitativ vård för missbrukare, samt stöd för de som vill lämna kriminella nätverk, är avgörande för att bryta brottskarriärer.
Dessa insatser är inte bara socialt önskvärda, de är också ekonomiskt smarta. Att förhindra ett brott är alltid billigare än att hantera konsekvenserna av det.
Alternativ till fängelse: Rehabilitering istället för enbart förvaring
Fängelsestraff har sin plats för de allvarligaste brotten, men för många andra kan alternativa påföljder vara både mer effektiva och mer humana. Ett utmärkt exempel är elektronisk fotboja i kombination med behandling (intensivövervakning med elektronisk kontroll, IÖV).
Med fotboja kan den dömde avtjäna sitt straff utanför murarna, vilket innebär att:
Sociala band bibehålls: Möjligheten att fortsätta arbeta, studera och bo hemma underlättar en smidig återgång till samhället. Detta minskar risken för återfall, vilket Kriminalvården betonar i sin vision "Bättre ut" [1].
Behandling kan integreras: Den stora vinsten kommer när fotbojan kombineras med obligatoriska behandlingsprogram. Det kan handla om missbruksbehandling, kognitiv beteendeterapi för att förändra kriminella tankemönster, eller program för att hantera våldsproblematik. Genom att adressera grundorsakerna till brottsligheten ökar chanserna att den dömde inte återfaller.
Att satsa på rehabilitering är avgörande, särskilt med tanke på att en betydande del av de som avslutar ett fängelsestraff återfaller i brott inom tre år. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) återföll 40 procent av de som avslutade en fängelse verkställighet under 2021 i brott som resulterade i en påföljd inom Kriminalvården fram till 2024 [2]. Detta understryker behovet av mer effektiva rehabiliterande insatser.
En uppmaning till regeringen: Satsa på det som fungerar!
Sveriges kriminalvård har höga ambitioner och en vision om att få fler "Bättre ut". Men för att dessa ambitioner ska bli verklighet krävs det att regeringen tillsätter tillräckligt med resurser.
Riksrevisionen har i sin granskning av Kriminalvårdens behandlingsverksamhet pekat på att alltför få klienter med behandlingsbehov får ta del av program, bland annat på grund av brist på personal och lokaler [3]. Endast 22 procent av klienterna på anstalt och 13 procent i frivård med behandlingsbehov fullföljde ett program under 2023 [3]. Denna resursbrist hämmar Kriminalvårdens förmåga att leva upp till sin egen vision.
Det är dags att flytta fokus från kortsiktiga lösningar till långsiktiga, hållbara investeringar. Vi uppmanar regeringen att:
Öka anslagen till det förebyggande arbetet på alla nivåer, från lokala initiativ till nationella program.
Investera i Kriminalvårdens förmåga att erbjuda behandling och rehabilitering, både inom och utanför anstalterna. Detta inkluderar tillräckligt med personal och lokaler.
Utöka användningen av alternativa påföljder som elektronisk fotboja, och säkerställa att dessa kombineras med effektiva behandlingsinsatser och robust uppföljning.
Genom att prioritera dessa områden kan vi inte bara minska återfallsbrottsligheten, utan också bygga ett tryggare, mer inkluderande och rättvisare samhälle för alla. Det är en investering i vår gemensamma framtid.
Referenser:
[1] Kriminalvården. "Vår vision: Bättre ut". [Ange specifik länk om tillgänglig, annars Kriminalvårdens webbplats.] [2] Brottsförebyggande rådet (Brå). "Återfall i brott - statistik och analyser." [Ange specifik länk till senaste rapport om tillgänglig, annars Brås webbplats med relevanta rapporter.] [3] Riksrevisionen. "Kriminalvårdens behandlingsverksamhet – en granskning." [Ange specifik länk till rapport från 2024 eller senaste tillgängliga.]
Frågor till läsaren:
Vilka fler förebyggande insatser tror du skulle ha störst effekt i Sverige?
Har du erfarenhet av alternativa påföljder som fotboja, och vad är dina tankar om deras effektivitet?
Hur kan vi som medborgare bidra till att stötta det förebyggande arbetet och minska brottsligheten?
Kommentarer
Skicka en kommentar