Trygghet eller Mänskliga Rättigheter: Sveriges Dilemma med Kriminalitet och Extremism

- juni 05, 2025

Trygghet eller Mänskliga Rättigheter: Sveriges Dilemma med Kriminalitet och Extremism

I flera år har jag känt en djup oro över hur Sverige hanterar hoten från islamister och gängkriminella. Det är en känsla av att vårt land, och vår regering, är alldeles för naiv och inte vågar lyfta problemen på riktigt. Istället för att ta krafttag mot de verkliga hoten, verkar vi jaga oskyldiga grupper samtidigt som farliga individer får fortsätta verka fritt.

Min frustration kan liknas vid att öppna mitt hem: jag bjuder gärna in människor i nöd, bjuder på mat och sovplats – från mitt hjärta. Men om någon sedan våldtar mina barn, dödar min fru eller värvar mina barn till kriminalitet, då är det slut. Du åker ut med huvudet före, för då äventyrar du min familj. Varför kan inte Sverige som nation agera på samma sätt när det kommer till att skydda sin egen "familj" – medborgarna?

Kärnan i Problemet: Farliga Människor och Sveriges Handfängsel

Vi har sett det om och om igen. Individer som Säkerhetspolisen (Säpo) pekar ut som allvarliga hot mot rikets säkerhet – tänk på fallet med Gävleimamen (Abo Raad) – kan inte utvisas eller hållas frihetsberövade på obestämd tid. Varför? På grund av så kallade verkställighetshinder, oftast risken för tortyr eller omänsklig behandling i deras hemländer. Detta grundar sig i internationella konventioner som Europakonventionen.

Det här handlar inte om att en regering är "flat", utan om en djupt rotad konflikt mellan nationell säkerhet och absoluta mänskliga rättigheter. Lagen säger att vi inte får skicka någon till tortyr. Men resultatet blir att farliga individer hamnar i ett "limbo" här i Sverige. De kan inte utvisas, men de har heller inte rätt att stanna. Denna situation undergräver vår tillit till rättssystemet. Hur kan vi lita på ett system som identifierar säkerhetshot men inte kan hantera dem, samtidigt som oskyldiga människor som bidrar till samhället utvisas?

Paradoxen: De Som Bidrar vs. De Som Hotar

Det är en skriande orättvisa när personer som jobbar hårt, betalar skatt och aktivt bidrar till samhället plötsligt utvisas på grund av migrationsrättsliga skäl eller ändrade lagar. Deras integration och positiva bidrag tycks spela mindre roll än strikta paragrafer.

Ställ detta i skarp kontrast till de farliga individer som utgör ett reellt hot mot rikets säkerhet och vår befolkning. De som sprider extremism, värvar barn till gängkriminalitet eller planerar allvarliga brott. Varför får dessa personer stanna kvar och fortsätta verka, medan de som är en tillgång för vårt land måste lämna? Det här är en paradox som är djupt skadlig för vår tilltro till rättvisan.

Den Ovetenskapliga Vägvalet: Straff för Barn vs. Förebyggande Insatser

Kriminalpolitiken verkar också vara felriktad. Forskningen är entydig: att stoppa barn från att dras in i kriminalitet handlar om tidiga insatser, inte bara hårdare straff när skadan redan är skedd. Det handlar om stärkt socialtjänst, bättre skola, familjestöd och att motverka segregation. Men där lägger vi inte tillräckligt med resurser.

Istället ser vi förslag om strängare straff för unga, vilket kan upplevas som att "straffa barnen". Dessa barn är ofta offer för föräldrars svek och en misslyckad uppväxt. Att enbart låsa in fler, utan att angripa grundorsakerna, är kortsiktigt och ovetenskapligt. Dessutom larmar både Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse (SiS) om akut personalbrist. Att bygga fler platser löser ingenting om vi inte har kompetent personal att bemanna dem. Det riskerar bara att spä på problemen med otillräcklig vård och rehabilitering.

Ett Samhälle i Kärlek och Konsekvens

Min åsikt är tydlig: det är inte rätt att 12 miljoner människor ska behöva utsättas för risker bara för att islamister, gängkriminella och andra farliga individer ska få härja fritt. Vi behöver ett samhälle som visar kärlek och humanitet för de som behöver skydd, men också kompromisslösa konsekvenser för dem som hotar vår trygghet.

Det handlar inte bara om att ändra lagar – det handlar om att ändra vårt synsätt. Att prioritera tryggheten för medborgarna och skydda vårt samhälle från dem som vill skada det.

Vad tycker du? Lämna gärna en kommentar! Läs mer om mina tankar och delta i diskussionen på min blogg på utrikiska:Pursuit of Perspective Min Blogg på Svenska: Mina funderingar om det som händer i Sverige, Norden och världen

Följ mig även i sociala medier för fler uppdateringar och diskussioner: Instagram (8) Facebook

Leta i den här bloggen

Lundestefans funderingar