Lundestefans funderingar

Den nya socialtjänstlagen, som träder i kraft den 1 juli 2025 , representerar en betydande förändring i hur Sverige ska bedriva sitt sociala arbete. Syftet är att skapa en mer förebyggande, lättillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst . För de som är i behov av socialtjänstens hjälp kan detta innebära både nya möjligheter och utmaningar. Vad är nytt med den nya socialtjänstlagen? Den nya lagen ersätter den nuvarande socialtjänstlagen från 2001 och är ett resultat av en lång process som syftar till att modernisera och anpassa socialtjänsten till dagens samhällsutmaningar. De viktigaste förändringarna kan sammanfattas i några nyckelpunkter: Stärkt förebyggande arbete: Detta är en av de mest centrala pelarna. Socialtjänsten ska arbeta mer proaktivt för att förebygga sociala problem innan de eskalerar. Det innebär att socialtjänsten i högre grad ska identifiera risker tidigt och erbjuda insatser i ett tidigare skede. Lättillgänglighet: Målet är att sänka trösklarna till socialtjänsten...

  När traditioner kolliderar med lag: Fallet Angelina och den svenska rättsstaten Fallet Angelina har skakat om många och blottlagt en djupt oroande klyfta mellan vissa parallella rättssystem och svensk lag. Det är en berättelse som involverar misstänkt grov våldtäkt, sociala domstolar på internet, och uppenbara försök att kringgå rättvisan. Men vad innebär detta egentligen för oss som lever i en rättsstat, och vilka lagbrott kan ha begåtts? En mardröm i offentlighetens ljus Angelinas berättelse är hjärtskärande. Hon påstår sig ha blivit utsatt för en grov våldtäkt. I ett land som Sverige ska sådana brott alltid anmälas till polisen och utredas grundligt. Men i Angelinas fall tog historien en chockerande vändning. Istället för en objektiv rättsprocess hamnade hon mitt i en digital "domstol" – på Facebook – där hennes djupt personliga trauma spreds och bedömdes av tusentals främlingar. Hon tvingades vittna, filmades av sin egen pappa, och utsattes för spekulationer, uthängnin...

  Bara för att vi har det, betyder det att vi måste ta det? – Om Sveriges väg framåt I debatten om Sveriges framtid, om hur vi ska möta klimatomställning, stärka välfärden och säkra vår beredskap, lyfts ofta våra rika naturtillgångar fram som en självklar lösning. Vi har ju skogen, vattnet, och nu senast, de kritiska mineralerna som krävs för elektrifieringen. Men bara för att vi har dessa resurser, betyder det då att vi måste ta dem – och till vilket pris? Den frågan blev extra tydlig för mig när jag nyligen granskade (vårt) Socialdemokraternas riktlinjer för ett "starkt, säkert och rättvist Sverige". Vi vill se "EU:s lägsta elpriser" och "samma låga elpriser i hela Sverige" – vilket såklart låter fantastiskt. Men bor du i norra Sverige, som jag, vet du att även ett lågt pris per kilowattimme inte hjälper när du måste förbruka betydligt mer el för uppvärmning under långa, kalla månader. Vår elräkning är ofta skyhög, trots att vi lever i en region som pr...

: 🇸🇪 Dags att ta barns rättigheter på allvar – på riktigt Sverige har länge betraktats som ett föregångsland för barns rättigheter. Med barnkonventionen som lag sedan 2020 borde varje barn vara trygg i att deras röst räknas och deras behov respekteras. Ändå växer ojämlikheten – inte minst bland barn. Nu krävs politiskt mod att återta initiativet för barnens skull. 🔍 En viktig men ofullständig reform När Socialdemokraterna drev igenom att barnkonventionen skulle bli svensk lag, var det en seger för barnens rättigheter. Men lagstiftning i sig är inte nog. Fortfarande saknar barn möjligheten att klaga internationellt om deras rättigheter kränks – eftersom Sverige ännu inte ratificerat det tredje tilläggsprotokollet till Barnkonventionen. Det är orimligt. 52 länder, inklusive våra nordiska grannar, har redan gett barn den här möjligheten. Att Sverige inte följer efter underminerar både konventionens tyngd och barns rätt till rättvisa. Hur kan vi kalla oss ett föregångsland för barns rät...

  När vuxenmobbning tar över debatten – och hur vi kan vara "den vuxna i rummet" De senaste veckorna har många av oss känt det. En förändring i våra flöden, i kommentarsfälten, ja, till och med i rubrikerna på våra kvällstidningar. Tonen har hårdnat, och det som en gång var debatt har allt oftare förvandlats till något som bäst kan beskrivas som vuxenmobbning. Hatiska kommentarer, personangrepp och en "vi mot dem"-mentalitet har tagit över, och som väljare och medborgare är det lätt att känna sig avståndstagande och trött. Men varför blir det så här? Och hur påverkar det oss, och inte minst, den kommande generationen? Varför dras vi med i hatretoriken? Det är en komplex fråga, men några faktorer sticker ut: Algoritmernas makt: Sociala medier och många kommentarsfält drivs av algoritmer som älskar engagemang. Starka känslor – oavsett om de är positiva eller negativa – genererar klick och interaktion. Det betyder att provocerande och polariserande innehåll ofta prior...

Nog är nog: När rättsstatens väktare blir dess förrädare Det är dags att tala klarspråk. Förtroendet för rättsväsendet är under attack. Inte bara från den organiserade brottsligheten, utan, än mer chockerande, inifrån. Rapporterna om advokater som lierar sig med gängkriminella , hjälper till med bevisundanröjning och vittnespåverkan, har blivit skrämmande många. Detta är inte enstaka incidenter; det är en oroande trend som hotar själva grunden för vår rättsstat. Vi måste vara tydliga: detta handlar inte om den överväldigande majoriteten av advokater som varje dag utför sitt viktiga arbete med integritet och professionalism. Det handlar om "rötäggen" – de individer som medvetet sviker sin ed, sin tystnadsplikt och det förtroende de fått av oss medborgare. De har förvandlat sin roll som rättsstatens väktare till att bli dess förrädare. Detta är inte bara ett brott mot lagen; det är ett angrepp på Sverige. Och det är inte tillräckligt att bara peka på enskilda fall. Problemet är...