Lundestefans funderingar

Kära Magdalena Andersson, Jag skriver detta brev med en tung insikt—insikten om mina egna brister som förälder, och den djupa ångest jag bär över hur mina barn har fått lida på grund av dessa brister. Jag har börjat att  ta ansvar för mina misstag, men jag ser också att vi lever i ett samhälle där alltför många föräldrar undviker att göra detsamma. Barnen lämnas att bära konsekvenserna, och samhället fegar ur när det gäller att sätta tydliga krav på föräldraansvaret. Vi talar ofta om att barnens rättigheter ska sättas främst. Vi har lagstöd i Föräldrabalken, Barnkonventionen och andra styrdokument som tydligt beskriver barns rätt till trygghet, men i praktiken ser vi ett samhälle där barn hamnar i utsatthet och kriminalitet, utan att de vuxna som skulle skydda dem gör något. Jag tror på förändring. Jag tror på att vi måste våga tala klarspråk—inte bara om barnens rättigheter, utan också om föräldrarnas skyldigheter och samhällets ansvar. Att bli förälder är ett livslångt åtagande, ...

  Introduktion – Varför måste vi prata om detta? Demokratin bygger på tillit. Vi röstar på våra politiska ledare med förhoppningen att de ska representera oss ärligt och rättvist. Men vad händer när politiker har kopplingar till organiserad brottslighet? När de gängkriminella, som enligt lagens definition är samhällsfarliga, inte bara infiltrerar samhället utan också hittar vägar in i de politiska korridorerna? I denna artikel granskar vi hur politik och kriminalitet flätas samman – med särskilt fokus på Sverigedemokraternas samröre med kriminella nätverk. Vi har blivit alldeles för naiva inför denna risk, och det är dags att ta den på allvar. Historiska exempel på politiska kopplingar till kriminalitet Det är lätt att tro att politiska kopplingar till organiserad brottslighet är en ny företeelse, men verkligheten visar att detta problem funnits länge. Internationellt har vi sett korrupta politiska ledare utnyttja kriminella nätverk för att säkra makt och ekonomiska fördelar. I Sve...

Förebyggande insatser mot gängkriminalitet – Ett alternativ till Tidöavtalets strategi Tidöavtalet har fokuserat på hårdare straff och ökad polisnärvaro för att bekämpa gängkriminaliteten. Men forskning visar att repressiva åtgärder ensamma inte räcker – det krävs förebyggande insatser för att minska rekryteringen till gängen och ge unga alternativ till kriminalitet. Varför fungerar inte hårdare straff? Trots skärpta lagar har antalet skjutningar och sprängningar fortsatt att vara högt . Forskning visar att: Långa fängelsestraff avskräcker inte kriminella – de ser fängelset som en del av sin verklighet. Högre straff leder till mer organiserad brottslighet – gängmedlemmar blir mer lojala och svårare att få att lämna. Internationella exempel (USA, Storbritannien) visar att repressiva metoder inte minskar kriminaliteten långsiktigt . Vad fungerar istället? 1. Fokuserad avskräckning Riktar sig mot de mest våldsdrivande individerna och gäng de tillhör. De informeras om att våldet mås...

  Källarmoskéerna i Malmö – En dold risk?  Del 1 Malmö är hem för flera moskéer, både större etablerade och mindre källarmoskéer. De senare har fått uppmärksamhet på grund av bristande insyn och potentiella kopplingar till radikala miljöer .   Varför kan källarmoskéer vara en risk?   Brist på öppenhet – Många av dessa moskéer saknar tydliga strukturer och insyn, vilket gör det svårt att veta vilka budskap som sprids.   Risk för radikalisering – Det har förekommit rapporter om att vissa källarmoskéer har varit mötesplatser för extremism .   Svårigheter med tillsyn – Eftersom de ofta är små och informella, är det svårt för myndigheter att övervaka verksamheten.   Vad kan göras?   Ökad dialog – Samarbete mellan myndigheter och muslimska samfund kan bidra till att skapa öppenhet och trygghet .   Stärkt tillsyn – Kommunen och polisen kan arbeta för att säkerställa att ingen radikalisering sker i dessa miljöer.   Utbildning och medvetenh...

  När Tidöavtalet presenterades efter valet 2022 var det med löften om ett paradigmskifte inom svensk politik. Regeringen skulle ta krafttag mot kriminalitet, stärka integrationen och skapa ekonomisk stabilitet. Men snart stod det klart att många av de föreslagna reformerna inte gav de resultat som utlovats. Ekonomisk utsatthet och ökade klyftor Trots skärpta krav på egenförsörjning har fattigdomen bland utrikes födda ökat. Enligt SCB är utrikes födda fem gånger mer benägna att leva i fattigdom jämfört med inrikes födda. Regeringens politik har inte lyckats bryta segregationen, och många ekonomiskt utsatta har fått det ännu svårare att få stöd från socialtjänsten. Kriminalpolitiken – hårdare straff utan effekt Regeringen har infört strängare straff och fler tvångsåtgärder, men forskning visar att detta inte har lett till minskad kriminalitet. Enligt Aktuellt i Politiken har brottsligheten i Sverige inte ökat generellt, men gängrelaterat våld har blivit mer synligt. Strängare fäng...

Sverige står vid ett vägskäl. Vi har sett vår naivitet och tagit lärdom av de misstag som gjort oss sårbara. Nu är det dags att markera en ny väg framåt—en väg av tydlighet, styrka och enighet. Under de senaste åren har vi sett hur osäkerheten vuxit. Otydlighet har skapat splittring, och bristen på handlingskraft har gjort att människor tappat tilliten till ledarskapet. Men Sverige är starkare än så. Vi har byggt vårt land på sammanhållning, på demokratiska värderingar och på ett löfte om trygghet för alla medborgare. Att se framåt innebär att vi måste våga tala klarspråk. Vi måste våga sätta tydliga gränser—både i politiken och i samhället. Ingen vinner på att vi försöker vara alla till lags på bekostnad av vår egen säkerhet och stabilitet. Därför krävs nu ett socialdemokratiskt ledarskap som tar ansvar, som är lyhört men kompromisslöst.  Nog är nog. Vi måste sluta tveka och börja agera. Sverige går framåt—inte med splittring, utan med styrka och enighet. Vi kan inte fortsätta sv...

Föräldraskapets ansvar: Barnets fostran och psykiska hälsa Att vara förälder innebär ett omfattande ansvar, både juridiskt och emotionellt. Barnets uppväxt präglas av de beslut och den omsorg som föräldrar ger, och forskning visar att en trygg anknytning är avgörande för barnets psykiska hälsa och framtida välmående. Juridiskt ansvar för barnets fostran Enligt svensk lag har föräldrar ett omfattande ansvar för sina barns fostran och välmående. Föräldrabalken fastslår att vårdnadshavare ska ge barnet en god uppfostran och omsorg, vilket innefattar att tillgodose grundläggande behov såsom mat, kläder, utbildning och trygghet. Barnkonventionen, som är en del av svensk lag, stärker barnets rättigheter och betonar att barn har rätt till en uppväxt fri från våld, försummelse och kränkningar. Föräldrar har även ett tillsynsansvar, vilket innebär att de ska skydda barnet från skadliga miljöer och påverkan. Detta inkluderar att vara uppmärksam på barnets umgänge och att ingripa vid tecken på ri...