Öppet brev till Magdalena Andersson – För barnens skull, vi måste agera nu
Kära Magdalena Andersson, Jag skriver detta brev med en tung insikt—insikten om mina egna brister som förälder, och den djupa ångest jag bär över hur mina barn har fått lida på grund av dessa brister. Jag har börjat att ta ansvar för mina misstag, men jag ser också att vi lever i ett samhälle där alltför många föräldrar undviker att göra detsamma. Barnen lämnas att bära konsekvenserna, och samhället fegar ur när det gäller att sätta tydliga krav på föräldraansvaret. Vi talar ofta om att barnens rättigheter ska sättas främst. Vi har lagstöd i Föräldrabalken, Barnkonventionen och andra styrdokument som tydligt beskriver barns rätt till trygghet, men i praktiken ser vi ett samhälle där barn hamnar i utsatthet och kriminalitet, utan att de vuxna som skulle skydda dem gör något. Jag tror på förändring. Jag tror på att vi måste våga tala klarspråk—inte bara om barnens rättigheter, utan också om föräldrarnas skyldigheter och samhällets ansvar. Att bli förälder är ett livslångt åtagande, ...